Detta är 12 stycken kvadrater.
I varje kvadrat finns en pinne som kan placeras i sidled, i diagonaler eller vågrät, varje ruta för sig.

Pröva på olika vis. Hela tiden blir det nya figurer och mönster. Om bara en ruta skiljer sig från andra, märks det väldigt tydligt. Det behövs bara små fel eller förändringar för att det ska bli stora skillnader, ju mer enformigt det är från början desto mer märks en liten förändring. Om alla rutor vore mycket olika så skulle det inte märkas om man ändrade i någon eller några rutor.

Många kan se på samma sak samtidigt, men genom små förändringar blir tolkningen olika. Det kan bero på ögat, hjärnan, förståndet, minnet, sinnet. Om man är mätt ser en klick kall pizzabit annorlunda ut än om man är väldigt hungrig.

Generna är arvsmassans programplanering. De ligger som pinnar i långa spiralvridna stegar och är lagda i olika ordning till ett slags morsealfabete. Man betecknar pinnarna med bokstäver som egentligen är förkortningar av namn på olika baser. Det finns fyra sådana bokstäver. A är i par med T och G med C. Varje stege har nästan oändligt många pinnar som kommer i olika ordning tex AT, CG, CG, AT, CG, TA, TG, GC... Dessa olika mönster som finns i människans alla celler har precis i år blivit färdigkartlagda av forskare över hela världen. Projektet heter HUGO och startade 1990.
Människans textremsa innehåller 3 000 000 000 (3 miljarder) bokstäver och är 2 m långt. Om man skrev bokstäverna i en enda rad i böcker av A4 format så skulle det bli ungefär 100 hyllmeter.

Skillnaden mellan en människas genuppsättning och en hönas är väldigt liten. Skillnaden mot en kålrot är lite större. Om man har 100 stegpinnar och ett par är vända tvärtom, och en CT-pinne kommer istället för en AG-pinne, då lägger man ägg eller ropar kuckeliku istället för att gå i skolan. Ibland är det småfel på stegarna, men det jämnar ut sig i längden och varje människa har lite olika mönster. Om du och jag skulle jämföra 1000 av våra stegpinnar skulle en vara olika.
Stegarna ligger inte i enkla rader utan är hopsamlade i stora nystan. Hur håller de reda på programmen? Vem kollar?

Mondrianiska

Den holländske målaren Piet Mondrian som levde under 1900-talet gjorde nästan enbart målningar som bestod av fyrkanter med få färgade fält.

Pröva på papper genom att göra ett stort rutmönster och fyll några av rutorna med färg.