Språkiska

Språkiska
Hjärnan översätter signaler från yttervärlden till tankar och ord. Kemi och elektricitet blir föreställningar. Orden blir ett språk; svenska, engelska, tyckiska, förståiska, magiska, tarmiska, vimsiska, nyfikiska, suriska, gladiska, inveckliska, som-alla-andriska, jäkta-mig-intiska, billiska, se-så-dyrtiska, fulska, finska, viktiska, naturliska, snuskiska, högtidliska, vetenskaliska, äventyriska osv.
Vi märker fort när någon pratar stöddiska eller hyggliska. Om någon pratar äckliska, ser inte chokladpuddingen lika god ut längre. Talar många naturiska, så blir man kanske mer rädd om naturen och tycker inte att leopardpälsar är jättetjusigt. Kring 1960-70-talen talade många rättvisiska (solidariska) och då såg man mycket annorlunda på rikedom och självförverkligande.
Starka organisationer försöker få oss att tänka med deras språk och se världen med deras ögon. När man säljer varor kallas det reklam, säljer man åsikter och politiska idéer kallas det propaganda, man säljer religion genom att sända ut missionärer. Många vill påverka vår syn, ibland märker vi det ofta inte.
Under krig är det väldigt tydligt. Den ena sidan visar bilder av sina soldater som befriar, hjälper gamla och barn, försvarar. Från fiende visar man vad de har gjort, fördärvade hus, trasade och såriga människor, minor. Bilder som blir till sår i minnet och som har svårt att läka. Den kung från Danmark som vi ifrån Sverige känner till som Kristian Tyrann kallades i Danmark för Kristian den Gode.
Teatriska
Man uppför sig inte likadant när man hälsar på mormor och morfar som när man har klassfest. Många menar att livet är som en teater, man ger varandra olika roller som passar för pjäsen. Kvinnorörelsen är ett försök att byta ut gamla roller. Om man är ledsen två, tre gånger i sträck när man träffar sina kompisar så börjar de kanske tycka att man är en suris som de inte vill träffa. Är det viktigast för flickor att vara vackra och för pojkar att vara starka? Är det tuffare att kladda ner tunnelbanevagnar än att plantera gurkor?
Rollerna som man får eller skaffar sig, påverkar ens sätt att se på världen och sig själv. En grupp stojiga ungdomar på festhumör, som kommer in på ett konditori där det är tyst och stilla, tycker att de andra är hopplösa tråkmånsar. Tråkmånsarna tycker att de som kom in, slet sönder den fina lugna stämning de hade förut och som de behövde för att våga viska hur mycket de tyckte om varandra.